Light/Dark

Majjhima Nikāya

MN134: Lomasakaṅgiyabhaddekarattasutta - Lomasakaṅgiya and One Fine Night

mn134:1.1So I have heard. At one time the Buddha was staying near Sāvatthī in Jeta’s Grove, Anāthapiṇḍika’s monastery.

mn134:1.3Now at that time Venerable Lomasakaṅgiya was staying in the Sakyan country at Kapilavatthu in the Banyan Tree Monastery.Lomasakaṅgiya’s verse speaks of his determination to forge his way through the dense jungle in search of seclusion (Theragatha 1 verse 27). He is probably also the same monk who appears in SN54.12. His name means “hairy-limbs”.


mn134:2.1Then, late at night, the glorious godling Candana, lighting up the entire Banyan Tree Monastery, went up to the Venerable Lomasakaṅgiya, and stood to one side. Standing to one side, he said to Lomasakaṅgiya:The god Candana, whose name means “sandalwood”, also appears at DN20:10.5, DN32:10.1, and SN2.15.

mn134:2.2“Mendicant, do you remember the summary recital and the analysis of the one who has one fine night?”

mn134:2.3“No, reverend, I do not. Do you?”


mn134:2.5“I also do not. But do you remember just the verses on the one who has one fine night?”


mn134:2.7“I do not. Do you?”


mn134:2.9“I do.”

mn134:2.10“How do you remember the verses on the one who has one fine night?”


mn134:2.11“This one time, the Buddha was staying among the gods of the thirty-three at the root of the Shady Orchid Tree on the stone spread with a cream rug.This suggests that Candana was one of the Thirty-three. In the Chinese parallels, however, he heard this at Rājagaha.
Paṇḍukambala is a kind of luxury upholstery.
There he taught the summary recital and the analysis of the one who has one fine night to the gods of the thirty-three:


mn134:3.1‘Don’t run back to the past,
don’t anticipate the future.
What’s past is left behind,
the future has not arrived;

mn134:3.5and any present phenomenon
you clearly discern in every case.
The unfaltering, the unshakable:
having known that, foster it.

mn134:3.9Today’s the day to keenly work—
who knows, tomorrow may bring death!
For there is no bargain to be struck
with Death and his mighty horde.

mn134:3.13One who keenly meditates like this,
tireless all night and day:
that’s who has one fine night—
so declares the peaceful sage.’


mn134:4.1That’s how I remember the verses of the one who has one fine night. Learn the summary recital and the analysis of the one who has one fine night, mendicant, memorize it, and remember it. It is beneficial and relevant to the fundamentals of the spiritual life.”

mn134:4.6That’s what the godling Candana said before vanishing right there.


mn134:5.1Then Lomasakaṅgiya set his lodgings in order and, taking his bowl and robe, set out for Sāvatthī. Eventually he came to Sāvatthī and Jeta’s Grove. He went up to the Buddha, bowed, sat down to one side, and told him what had happened. Then he added:


mn134:5.26“Sir, please teach me the summary recital and the analysis of the one who has one fine night.”


mn134:6.1“But mendicant, do you know that god?”

mn134:6.2“I do not, sir.”

mn134:6.3“That godling was named Candana. Candana pays attention, applies the mind, concentrates wholeheartedly, and actively listens to the teaching.Candana is here praised for his skill in learning, yet earlier he says that although he was present when the Buddha taught the “recitation passage and analysis”, he only remembered the verses (MN134:2.11). As at MN133:6.1, the parallels are more coherent, as they only mention him hearing the verses. Well then, mendicant, listen and apply your mind well, I will speak.”


mn134:6.6“Yes, sir,” Lomasakaṅgiya replied. The Buddha said this:


mn134:7.1“Don’t run back to the past,
don’t anticipate the future.
What’s past is left behind,
the future has not arrived;

mn134:7.5and any present phenomenon
you clearly discern in every case.
The unfaltering, the unshakable:
having known that, foster it.

mn134:7.9Today’s the day to keenly work—
who knows, tomorrow may bring death!
For there is no bargain to be struck
with Death and his mighty horde.

mn134:7.13One who keenly meditates like this,
tireless all night and day:
that’s who has one fine night—
so declares the peaceful sage.


mn134:8-13.1And how do you run back to the past? … ”The Buddha goes on to repeat the analysis as in MN131:4.1ff.


mn134:14.17That is what the Buddha said. Satisfied, Venerable Lomasakaṅgiya approved what the Buddha said.

1Evaṁ me sutaṁ — ​ ekaṁ samayaṁ bhagavā sāvatthiyaṁ viharati jetavane anāthapiṇḍikassa ārāme.

Tena kho pana samayena āyasmā lomasakaṅgiyo sakkesu viharati kapilavatthusmiṁ nigrodhārāme.


Atha kho candano devaputto abhikkantāya rattiyā abhikkantavaṇṇo kevalakappaṁ nigrodhārāmaṁ obhāsetvā yenāyasmā lomasakaṅgiyo tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā ekamantaṁ aṭṭhāsi. Ekamantaṁ ṭhito kho candano devaputto āyasmantaṁ lomasakaṅgiyaṁ etadavoca:

"dhāresi tvaṁ, bhikkhu, bhaddekarattassa uddesañca vibhaṅgañcā"ti?

"Na kho ahaṁ, āvuso, dhāremi bhaddekarattassa uddesañca vibhaṅgañca. Tvaṁ panāvuso, dhāresi bhaddekarattassa uddesañca vibhaṅgañcā"ti?


"Ahampi kho, bhikkhu, na dhāremi bhaddekarattassa uddesañca vibhaṅgañca. Dhāresi pana tvaṁ, bhikkhu, bhaddekarattiyo gāthā"ti?


"Na kho ahaṁ, āvuso, dhāremi bhaddekarattiyo gāthā. Tvaṁ panāvuso, dhāresi bhaddekarattiyo gāthā"ti?


"Dhāremi kho ahaṁ, bhikkhu, bhaddekarattiyo gāthā"ti.

"Yathā kathaṁ pana tvaṁ, āvuso, dhāresi bhaddekarattiyo gāthā"ti?


"Ekamidaṁ, bhikkhu, samayaṁ bhagavā devesu tāvatiṁsesu viharati pāricchattakamūle paṇḍukambalasilāyaṁ. Tatra bhagavā devānaṁ tāvatiṁsānaṁ bhaddekarattassa uddesañca vibhaṅgañca abhāsi:


2 ‘Atītaṁ nānvāgameyya,
nappaṭikaṅkhe anāgataṁ;
Yadatītaṁ pahīnaṁ taṁ,
appattañca anāgataṁ.

3 Paccuppannañca yo dhammaṁ,
tattha tattha vipassati;
Asaṁhīraṁ asaṅkuppaṁ,
taṁ vidvā manubrūhaye.

4 Ajjeva kiccamātappaṁ,
ko jaññā maraṇaṁ suve;
Na hi no saṅgaraṁ tena,
mahāsenena maccunā.

5 Evaṁvihāriṁ ātāpiṁ,
ahorattamatanditaṁ;
Taṁ ve bhaddekarattoti,
santo ācikkhate munī’ti.


6Evaṁ kho ahaṁ, bhikkhu, dhāremi bhaddekarattiyo gāthā. Uggaṇhāhi tvaṁ, bhikkhu, bhaddekarattassa uddesañca vibhaṅgañca; pariyāpuṇāhi tvaṁ, bhikkhu, bhaddekarattassa uddesañca vibhaṅgañca; dhārehi tvaṁ, bhikkhu, bhaddekarattassa uddesañca vibhaṅgañca. Atthasaṁhito, bhikkhu, bhaddekarattassa uddeso ca vibhaṅgo ca ādibrahmacariyako"ti.

Idamavoca candano devaputto. Idaṁ vatvā tatthevantaradhāyi.


7Atha kho āyasmā lomasakaṅgiyo tassā rattiyā accayena senāsanaṁ saṁsāmetvā pattacīvaramādāya yena sāvatthi tena cārikaṁ pakkāmi. Anupubbena cārikaṁ caramāno yena sāvatthi jetavanaṁ anāthapiṇḍikassa ārāmo yena bhagavā tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdi. Ekamantaṁ nisinno kho āyasmā lomasakaṅgiyo bhagavantaṁ etadavoca:

8"Ekamidāhaṁ, bhante, samayaṁ sakkesu viharāmi kapilavatthusmiṁ nigrodhārāme. Atha kho, bhante, aññataro devaputto abhikkantāya rattiyā abhikkantavaṇṇo kevalakappaṁ nigrodhārāmaṁ obhāsetvā yenāhaṁ tenupasaṅkami; upasaṅkamitvā ekamantaṁ aṭṭhāsi. Ekamantaṁ ṭhito kho, bhante, so devaputto maṁ etadavoca: ‘dhāresi tvaṁ, bhikkhu, bhaddekarattassa uddesañca vibhaṅgañcā’ti? Evaṁ vutte, ahaṁ, bhante, taṁ devaputtaṁ etadavocaṁ: ‘Na kho ahaṁ, āvuso, dhāremi bhaddekarattassa uddesañca vibhaṅgañca. Tvaṁ panāvuso, dhāresi bhaddekarattassa uddesañca vibhaṅgañcā’ti? ‘Ahampi kho, bhikkhu, na dhāremi bhaddekarattassa uddesañca vibhaṅgañca. Dhāresi pana tvaṁ, bhikkhu, bhaddekarattiyo gāthā’ti? ‘Na kho ahaṁ, āvuso, dhāremi bhaddekarattiyo gāthā. Tvaṁ panāvuso, dhāresi bhaddekarattiyo gāthā’ti? ‘Dhāremi kho ahaṁ, bhikkhu, bhaddekarattiyo gāthā’ti. ‘Yathā kathaṁ pana tvaṁ, āvuso, dhāresi bhaddekarattiyo gāthā’ti? ‘Ekamidaṁ, bhikkhu, samayaṁ bhagavā devesu tāvatiṁsesu viharati pāricchattakamūle paṇḍukambalasilāyaṁ. Tatra kho bhagavā devānaṁ tāvatiṁsānaṁ bhaddekarattassa uddesañca vibhaṅgañca abhāsi:

9"Atītaṁ nānvāgameyya,
… pe …
Taṁ ve bhaddekarattoti,
santo ācikkhate munī"ti.

10Evaṁ kho ahaṁ, bhikkhu, dhāremi bhaddekarattiyo gāthā. Uggaṇhāhi tvaṁ, bhikkhu, bhaddekarattassa uddesañca vibhaṅgañca; pariyāpuṇāhi tvaṁ, bhikkhu, bhaddekarattassa uddesañca vibhaṅgañca; dhārehi tvaṁ, bhikkhu, bhaddekarattassa uddesañca vibhaṅgañca. Atthasaṁhito, bhikkhu, bhaddekarattassa uddeso ca vibhaṅgo ca ādibrahmacariyako’ti. Idamavoca, bhante, so devaputto. Idaṁ vatvā tatthevantaradhāyi.


Sādhu me, bhante, bhagavā bhaddekarattassa uddesañca vibhaṅgañca desetū"ti.


11"Jānāsi pana tvaṁ, bhikkhu, taṁ devaputtan"ti?

"Na kho ahaṁ, bhante, jānāmi taṁ devaputtan"ti.

"Candano nāma so, bhikkhu, devaputto. Candano, bhikkhu, devaputto aṭṭhiṁ katvā manasikatvā sabbacetasā samannāharitvā ohitasoto dhammaṁ suṇāti. Tena hi, bhikkhu, suṇāhi, sādhukaṁ manasi karohi; bhāsissāmī"ti.


"Evaṁ, bhante"ti kho āyasmā lomasakaṅgiyo bhagavato paccassosi. Bhagavā etadavoca:


12 "Atītaṁ nānvāgameyya,
nappaṭikaṅkhe anāgataṁ;
Yadatītaṁ pahīnaṁ taṁ,
appattañca anāgataṁ.

13 Paccuppannañca yo dhammaṁ,
tattha tattha vipassati;
Asaṁhīraṁ asaṅkuppaṁ,
taṁ vidvā manubrūhaye.

14 Ajjeva kiccamātappaṁ,
ko jaññā maraṇaṁ suve;
Na hi no saṅgaraṁ tena,
mahāsenena maccunā.

15 Evaṁvihāriṁ ātāpiṁ,
ahorattamatanditaṁ;
Taṁ ve bhaddekarattoti,
santo ācikkhate muni.


16Kathañca, bhikkhu, atītaṁ anvāgameti … pe … evaṁ kho, bhikkhu, atītaṁ anvāgameti. Kathañca, bhikkhu, atītaṁ nānvāgameti … pe … evaṁ kho, bhikkhu, atītaṁ nānvāgameti. Kathañca, bhikkhu, anāgataṁ paṭikaṅkhati … pe … evaṁ kho, bhikkhu, anāgataṁ paṭikaṅkhati. Kathañca, bhikkhu, anāgataṁ nappaṭikaṅkhati … pe … evaṁ kho, bhikkhu, anāgataṁ nappaṭikaṅkhati. Kathañca, bhikkhu, paccuppannesu dhammesu saṁhīrati … pe … evaṁ kho, bhikkhu, paccuppannesu dhammesu saṁhīrati. Kathañca, bhikkhu, paccuppannesu dhammesu na saṁhīrati … pe … evaṁ kho, bhikkhu, paccuppannesu dhammesu na saṁhīrati.

17Atītaṁ nānvāgameyya,
nappaṭikaṅkhe anāgataṁ;
Yadatītaṁ pahīnaṁ taṁ,
appattañca anāgataṁ.

18Paccuppannañca yo dhammaṁ,
tattha tattha vipassati;
Asaṁhīraṁ asaṅkuppaṁ,
taṁ vidvā manubrūhaye.

19Ajjeva kiccamātappaṁ,
ko jaññā maraṇaṁ suve;
Na hi no saṅgaraṁ tena,
mahāsenena maccunā.

20Evaṁvihāriṁ ātāpiṁ,
ahorattamatanditaṁ;
Taṁ ve bhaddekarattoti,
santo ācikkhate munī"ti.


21Idamavoca bhagavā. Attamano āyasmā lomasakaṅgiyo bhagavato bhāsitaṁ abhinandīti.

Lomasakaṅgiyabhaddekarattasuttaṁ niṭṭhitaṁ catutthaṁ.